Ursprungsland/ hemland Mexico
Sällskapshund Grupp 9
Chihuahua är ansedd som den minsta av världens hundraser och har fått sitt namn efter den största av Mexikos delstater, Chihuahua.
Man antar att dessa hundar levde i vilt tillstånd och att de vid tiden för toltekernas civilisation infångades och domesticerades. Avbildningar av ”techichi”-hundar som levde i Tula användes som utsmyckning på stadens hus.
Dessa små statyer har stora likheter med dagens chihuahua.
Rasen ska ha en kompakt kroppsbyggnad.
Av mycket stor betydelse är den äppelformade skallen och att rasen bär sin måttligt långa svans mycket högt, antingen böjd eller i en halvcirkel med spetsen pekande ned mot ländpartiet.
Kroppslängden skall överstiga mankhöjden något. Önskvärt är dock en nästan kvadratisk kroppsform, särskilt hos hanhundar.
Hos tikar tillåts en något längre kropp.
Chihuahua skall vara kvick, alert, livlig och mycket modig.
Skallen ska ha en väl rundad äppelform (mycket typiskt för rasen).
Stopet skall vara väl markerat, djupt och brett så att pannans rundning framträder ovanför nospartiets ansättning.
Nostryffeln skall vara måttligt kort och peka lätt uppåt. Alla färger är tillåtna.
Nospartiet skall vara kort och sett från sidan rakt. Det skall vara brett vid ansättningen och smalna av mot spetsen.
Läpparna skall vara tunna och sluta tätt an.
Bettet skall vara ett sax- eller tångbett.
Kinderna skall vara släta och måttligt framträdande
Ögonen skall vara stora, rundade, mycket uttrycksfulla, helt mörka och inte utstående. Ljusa ögon är tillåtet men inte önskvärt.
Öronen skall vara stora, upprättstående samt med tydligt synlig öronmussla. De skall vara breda vid basen och gradvis avsmalna mot de lätt rundade spetsarna.
I vila tenderar öronen att bäras ut från sidorna i 45° vinkel.
Halsen ska ha en lätt välvd nacklinje. Den skall vara medellång och kraftigare hos hanhundar än hos tikar. Halsen skall inte ha något löst halsskinn.
Hos den långhåriga varianten är en krage av längre päls mycket önskvärt.
Kroppen skall vara kompakt och välbyggd. Överlinjen skall vara plan.
Manken skall vara svagt markerad.
Ryggen skall vara kort och stark. Länden ska vara mycket muskulös. Korset skall vara brett och kraftigt, nästan plant eller lätt sluttande. Bröstkorgen skall vara bred och djup med väl välvda revben. Sedd framifrån skall den vara rymlig men utan överdrift. Sedd från sidan skall den nå ned till armbågarna. Den får inte vara tunnformad.
Buklinjen skall vara tydligt uppdragen. Djup buklinje är tillåten men inte önskvärd.
Svansen skall vara högt ansatt, se platt ut och vara av måttlig längd. Den skall vara bred vid ansättningen och gradvis smalna av mot spetsen. Svansföringen är ett mycket viktigt särdrag hos rasen: svansen skall i rörelse antingen bäras högt i en öppen båge eller i en rundad halvcirkel med spetsen pekande ned mot ländpartiet; detta ger balans till kroppen. Den får aldrig bäras mellan benen eller rullad under rygglinjen.
Pälsen på svansen skall överensstämma med hårlagsvarianten och kroppspälsen. Hos den långhåriga varianten bildar pälsen en plym